Samiska projekt

Kerstin Andersson är skribent och projektledare. Hon har sina anor i Gällivare skogssameby och har gett ut två böcker de senaste åren.

Unna Saiva – en skändad samisk offerplats (2021)

Det har gått drygt hundra år sedan Unna Saiva, en samisk offerplats i norra Lappland skändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Det skedde i en tid då svensk samepolitik präglades av rasbiologi och rasism.

Nu pågår en diskussion i hela västvärlden där utgångspunkten är att museer behöver se över sina samlingar med en självkritisk blick och vara beredda att återbörda kulturföremål som har kommit in i samlingarna till följd av en kolonial maktstruktur. I vissa fall handlar det om objekt som stulits eller plundrats, i andra fall är det snarare ojämlika maktförhållanden vid tiden för förvärvet, som gör ett återlämnande aktuellt.

Samerna är ett urfolk och har rätt att få tillgång till sina ceremoniella föremål, enligt FN:s urfolksdeklaration.

Offergåvorna från Unna Saiva är en väl dokumenterad samling med runt 600 föremål och 156 kilo ben och horn, som finns i lagerhyllor på Historiska museet i Stockholm. Nu driver Kerstin Andersson, redaktör för boken, tillsammans med flera andra samer frågan om ett återbördande av offergåvorna till det samiska folket och ett museum i norra Sápmi.

"Att få tillbaka föremålen är ett sätt att återfå en del av vårt ursprung och vår historia. Det enda vi begär är att staten rättar till fel som begicks då – och att offergåvorna från Unna Saiva kan flytta hem och få en värdig placering i norra Sápmi", säger Kerstin Andersson.

Läs mer om offerplatsen och kampen för att offergåvorna ska återbördas till norra Sápmi här.

Vuovddesáme – skogssamer i Flakaberg (2023)

I den här släktberättelsen från Gällivare skogssameby finns kapitel om lulesamiska språkmästare, föräldralösa barn, nåjden Erik Sigga, Hatta-gubben och hans miniatyrrenar, heliga sjöar och silverskatter.

Från att ha varit ”de bästa” – enligt prästen Petrus Laestadius 1827 – blev skogssamerna kallade ”onyttiga dagdrivare” knappt hundra år senare. Vad hände? Statsmakterna ville ta kontroll över naturresurserna i norr. Skogssamerna och deras renar var i vägen för nybyggare, skogsbruk och gruvor.

Det är en snabblektion i svensk samepolitik med rasbiologi, lappmarksgränser och fråntagande av äganderätten till lappskatteland, men också om de samiska rättighetskämparna Elsa Laula och Karin Stenberg.

Boken är också ett bidrag till revitaliseringen av lulesamiska, ett allvarligt hotat språk enligt UNESCO:s språkatlas. Alla historiska kapitel är skrivna på svenska och översatta till lulesamiska av Per-Eric Kuoljok.

Kerstin Andersson är sjätte generationen efter Nils ”Massa” Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Phersdotter Saivitz, de första skogsamiska nybyggarna i Råne Flakaberg.

Artiklar och föredrag

Kerstin Andersson har skrivit en rad artiklar om samiska rättighetsfrågor, exempelvis:

Aktuell forskning: Rättstvister om landrättigheter i Sápmi. Intervju med Johan Karlsson Schaffer, universitetslektor och forskare vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

Svenska myndigheter brister när det gäller samers rättigheter. Intervju med juristen Marie B Hagsgård, dåvarande ordförande för Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter.

Aktuell forskning: Samiska kvarlevor och föremål – Sijddaj mahttsat. Intervju med May-Britt Öhman, docent i miljöhistoria och forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet. 

Kerstin Andersson medverkar i olika sammanhang med föredrag och tal, eller som samtalsledare, exempelvis:

MInnesdag 2022 – den svenska samepolitiken får inte glömmas eller gömmas. Närmare 100 personer deltog i minnesdagen i Stockholm den 29 oktober och över 250 personer var med online. Både kulturminister Parisa Liljestrand (M), och Amanda Lind (MP), ordförande för riksdagens kulturutskott, deltog. Kerstin Andersson var projektledare och höll tal

Tål Sápmi mer vindkraft? Samtal med Camilla Wikland, Hope Advokater, och Elle Eriksson, Gällivare skogssameby 6 april 2022. Kerstin Andersson var samtalsledare.

Panelsamtal om samiska ceremonitrummor 23 januari 2023. Samtal med Matti Blind Berg, ordförande för Svenska Samernas Riksförbund, Malin Brännström, chef för Silvermuseet, Mikael Jakobsson, ordförande för Same Ätnam, Elisabeth Pirak Kuoljok, chef för Ájtte fjäll- och samemuseum, Fredrik Prost, författare till boken Leŋges hearggi, sáhčal vatnasa och Anna Senno, konstnär och curator bakom utställningen Juxtaposing Craft. Kerstin Andersson var samtalsledare.